Pajalagröt fick äldre att må bättre
Tänk vad förändrade matrutiner kan göra för hälsan! På Ros Anders gård i Tungelsta i Haninge, söder om Stockholm, har maten och måltiderna blivit en viktig del av vården och omsorgen. Receptet heter bland annat Pajalagröt.
Det är en grå och regnig dag. Inne i köket på avdelningen Klängrosen på Ros Anders gård i Haninge är det däremot varmt och ljust. Eva-Britt Jonsson har satt på sig förkläde och förbereder årets kräftskiva. Det är mycket att ordna med för i år serveras det kräftsoppa, smörgåstårta och ostpaj till.
– Undrar om maten räcker, mumlar hon.
Årets kräftskiva förbereds.
– De äldre uppskattar när vi gör något extra, säger Eva-Britt Jonsson, matansvarig på sin avdelning. Personalen på Ros Anders gård får själva planera och laga maten till de boende.
22 personer ska äta idag. Förutom de boende blir det en del gäster, några anhöriga och så personalen, både de som jobbar och några som är lediga men som ändå vill vara med. Vitt vin kommer att serveras för de som önskar. En riktig festmåltid med andra ord.
På Ros Anders gård, som är ett äldreboende med 40 demenssjuka fördelade på fyra avdelningar, läggs det ner stor omsorg om maten. Sedan september 2004 är enheten med i projektet ”Mat för äldre – viktigt för alla” som drivs av Nestor FoU-center, en utvecklings- och forskningsenhet som ägs av landstinget och fem kommuner tillsammans. Förutom Haninge kommun är Tyresö, Värmdö, Nynäshamn och från och med 2005 Södertälje med i projektet. Syftet är att öka kvaliteten på maten och måltiderna så att de boendes hälsotillstånd ska förbättras.
Maten var på inga sätt dålig på Ros Anders gård innan projektet startade, men Leena Niemi, enhetschef, förklarar att ett helhetstänkande saknades.
– Många äldre hade problem med förstoppning och åt dåligt. Därför ville vi förbättra tre saker: Få deras magar att fungera bättre utan laxermedel, förebygga urinvägsinfektioner med matens hjälp och skapa en lugnare atmosfär vid matbordet för att stimulera aptiten.
I stället för laxermedel infördes Pajalagröt varje morgon, som bland annat innehåller katrinplommon och linfrön och sätter igång magen.
– Till den serveras en liten snaps med rapsolja som också är bra för matsmältningen, säger Leena Niemi.
För att förebygga urinvägsinfektioner och minska användningen av antibiotika får de boende tranbärsjuice två gånger om dagen. Den har nämligen visat sig minska bakteriefloran i urinen.
En lugnare stämning under måltiderna uppnås bland annat genom att all personal sitter med vid matborden och äter.
– Dementa har en tendens att vara lite rastlösa och oroliga av sig. Många vill upp och gå och då hinner de inte få i sig så mycket mat. Att personalen sitter med vid bordet har en lugnande inverkan. Det är ingen som står och skramlar i köket medan pensionärerna äter, säger Leena Niemi.
Sedan projektet ”Mat för äldre – viktigt för alla” inleddes hösten 2004 har de boende på Ros Anders gård gått upp i vikt och fått bättre hälsa.
– När man sätter fokus på saker blir det oftast bättre, säger Leena Niemi, enhetschef.
Eftersom dementa också lätt kan reta sig på varandra har man försökt anpassa bordsplaceringen så att alla ska trivas med dem som sitter närmast. Allt för att skapa matro.
– Sen vill vi att de boende ska se och känna skillnad på om det är vardag eller fest. För att skapa en trevlig måltidsmiljö dukar vi med finare porslin och vita dukar om det är helg eller när något ska firas. Ett fint dukat bord gör att många skärper sig och äter bättre.
– Sedan projektet inleddes har ett lugn sänkt sig över huset, berättar Leena Niemi. Och det lugnet har fortsatt. Efter ett år har alla målen blivit uppfyllda. 90 procent av de boende klarar sig utan laxermedel och de flesta har gått upp i vikt. De äldres BMI (Body Mass Index) har också förbättrats. För 90 procent av de boende uppgår BMI-värdet till 22 eller mer. Under 22 räknas man som underviktig och över 26 överviktig. Idealet ligger alltså mellan 22–26.
– Det är väl så att när man sätter fokus på saker blir det oftast bättre, säger Leena Niemi.
– Nästan ingen har insomningstabletter längre och bubblet i magen hos många har försvunnit, säger Eva-Britt Jonsson.
Hon har märkt att de äldre uppskattar maten och Pajalagröten.
– Förr serverade vi mycket fil, till frukost, mellanmål och kvällsmat. Men det är som vatten som bara rinner igenom. Pajalagröten är mycket bättre för de äldre. Och de tycker den är god, säger Eva-Britt Jonsson.
I övrigt följer maten kostcirkeln, men den innehåller mer kalorier eftersom dementa förbrukar mer energi.
Själva matlagningen är också viktig och får ta tid på Ros Anders gård. Alla fyra avdelningar planerar matsedeln, sköter inköpen och lagar maten själva i varsitt kök. De öppna, moderna barköken, byggda i ljus björk, är utformade så att de boende lätt kan följa med i matlagningen eller ge sig in i köket och hjälpa till. Kökets centrala placering på varje avdelning gör också att alla kan känna dofterna när det lagas mat eller bakas, vilket förstås ökar aptiten.
– Tanken fanns redan när huset byggdes att de boende skulle kunna hjälpa till med matlagningen, säger Leena Niemi.
Sedan projektet startade har man ytterligare stärkt personalens engagemang kring maten. Personalen turas om att laga mat efter ett visst schema och matsedeln är inte preciserad mer än att det ska vara kött, fågel, fisk eller soppa vissa dagar. Sen får de som har ansvaret för köket själva bestämma vilken rätt som ska lagas.
Köttgryta och kålpudding
På avdelningen Solrosen förbereds den här dagen en köttgryta med grönsaker och inne på avdelningen Nyponrosen har matlaget bestämt sig för att laga kålpudding.
– Några av de boende har hjälpt till att skala potatis, berättar Dhina Jimenez och Anette Wingren.
Inne på Vildrosens avdelning doftar det ljuvligt från en blåbärs- och hallonpaj som Birgitta Uvehag och Madeleine Larsson har satt in på gräddning i ugnen. Samtidigt förbereder de dagens lunch: Biff à la Lindström med potatis och champinjonsås.
Madeleine Larsson tycker att matlagningen ger en bra omväxling i arbetet.
– Jag har jobbat på andra ställen tidigare där maten bara kommer i kantiner. Det här är mycket roligare. Sen tycker jag om att baka, det gör vi här varje dag. Fikabröd och pajer och annat. Det tycker de boende är jättegott.
Men blir inte matkostnaderna högre när alla lagar olika mat på fyra avdelningar?
– Faktum är att det blir billigare än om vi skulle beställa färdiggjord cateringmat, säger Leena Niemi, och tillägger att det har blivit mindre halvfabrikat och mer råvaror sedan de började med projektet.
Kräftskiva
Inne på avdelningen Klängrosen där det vankas kräftskiva har Eva-Britt Jonsson fått hjälp med förberedelserna av flera andra i personalen. Carina Westman gör i ordning långbordet i den intilliggande öppna matsalen. Tillsammans med Monika Reimeringer och Karin Hallberg dukar de med vita dukar, servetter och vinglas. Höstastrar och dahlior från trädgården ordnas i vaser och ljusstakar med vita ljus i placeras ut på borden.
Varsågoda! För de som inte tycker om kräftor finns det smörgåstårta med räkor. Cider och vichyvatten serveras till dem som inte dricker vin.
– Att ha riktiga vinglas att klinka i och se färska blommor på bordet får de äldre att minnas festliga tillfällen som de varit med om tidigare under sitt liv. Det skapar ett välbehag som sedan finns kvar i kroppen resten av dagen, säger Leena Niemi.
